Viktuppgång och värk i kroppen…

Jag rider ju två gånger i veckan och tre gånger i veckan är jag på gymet. Två dagar i veckan gör jag ingen aktivitet alls.

Har tidigare funderat på om det kunde bli för mycket för Tants kropp men på gymmet tyckte de att jag skulle se ridningen som glädje rörelse, vilket jag oxå gjort.

Men kroppen gör ont eller är öm. Om det är träningsvärk vill det liksom aldrig riktigt släppa utan jag går med det hela tiden. Dessutom har jag börjat gå upp i vikt. Vilket säkert oxå har ogöra med maten. För mycket av det goda el för lite totalt.

Det är en djungel det här med kroppen.

Jag har iaf tagit bort träningen i fredags och i dag. Bara gått på bandet. Inte byggt muskler.

Trotts ridning i går har jag inte lika ont i kroppen i dag men jag tror jag måste jobba på massor av stretch övningar. Smidighets rörelser.

Var hittar jag det?

Jo! Jag vet! Internet svämmar över av information men vilket skall jag följa. Det är som att hitta en nål i en höstack.

När jag fyllde år önskade jag mig pengar till PT träffar men när jag informerade mig om en sådan på gymet blev jag osäker. Kändes som om de är utformade efter en standard mall och inte så individuellt som jag trodde.

Dax att leta i höet tror jag…första intressanta och sen bara göra, vad tror du?

Bröllopsdag och Tant kan…

I veckan har vi haft bröllopsdag, maken o jag.

Det ser för tillfället ut som att vi försöker från bådas håll i den här härvan om att se olika. Jag njuter igen av närhet och gemenskapen vi har.

Så vi hade en mysig stund på tu man hand när vi åt ute på restaurang, god mat och tårta med kaffe.

I veckan har jag oxå varit helt salig och kär i en ny häst. Det började redan förra veckan.

Jag fick rida en häst som är närmare 180cm i mankhöjd. De andra hästarna ligger runt 160-165cm. Så han är höööööög.

Men så otroligt gosig i boxen, iaf innan man ställer upp honom för borstning, då blir han lite orolig och rörlig. Känns som om man skall trassla in sig bland hans ben, han kan ju nästan kliva över en.

Och i veckan fick jag då även hoppa med honom. Det trodde jag inte jag skulle våga men det gick hur bra som helst.

Tänk att en Tant på 50+ kan bli så lycklig, för gemenskapen med ett djur!

Har bränt mig…

…i solen.

Här hos oss har det varit fint väder två dagar i rad. Sol från klarblå himmel. Vår i luften.

Både igår och i dag har jag haft lunch paus i solstolen på terrassen. Vänt näsan mot himlen.

Har absolut fått färg på näsan eller ansiktet och på bröstet har jag lyckats bränna mig. Tyvärr.

Dagens tvätt hängde jag på tork utomhus, så ljuvligt med den friska luften som torkar tvätten.

I morgon skall det snöa, tvära kast, lika bra att passa på att njuta när det går.

Begravning

I går fredag hade vi begravning för svärmor.

Begravning är ju aldrig roligt utan ganska sorgligt att någon inte finns mer och man inte får träffas mera. En sorg för oss som blir kvar.

Men tror att jag bearbetat hennes bortgång redan innan hon gick bort. Det var mest när vi la den personliga blomman på kistan som det blev lite mera påtagligt och då satt jag ändå så nära kistan att jag nästan kunde ta på den från bänkraden.

Svärmor har fyra söner och precis som när svärfar gick bort bar bröderna kistan ut till den väntande bilen. Fint gjort.

Man får ju bara vara 20 personer vid begravningar och det var vi precis. Efteråt var det några som åkte iväg men de närmsta familjerna kring sönerna åkte vidare till en mindre lokal någon lyckats boka. Kaffe och någon kaka/tårta men kanske lite lättare samtal.

Skönt att det inte blev så tufft.