Sjukstuga

Vi har sjukstuga här hemma.

Just nu är det storebror som är sjuk. Han hade varit uppe ett par gånger förra natten och kräkts. Hade iof inte mer än 38 graders feber men mådde alltså illa, fick inte behålla maten och var matt.

I dag är andra dagen hemma. Ingen feber men vill inte äta. Lite svårt att veta om det är sjukdomssymtom eller tonårssymtom att inte vilja äta.

Men inte förrän maten funkar kan man återgå till skolan. I morgon fredag är det fest på gång och då måste energin vara tillbaka och det lär ju inte fungera om man inte äter.

Maken har oxå varit sjuk. Förkylning, mans förkylning, feber och hals ont. Han har oxå legat. Är väl inte helt kry ännu eller så är det bara förhoppningar om att någon skall tycka synd om honom när han piper, piper gör han nämligen fortfarande men festar kan han 😉

Och innan maken blev sjuk var lillebror lite snuvig. Han var dock tapper och klarade av skolan trotts allt.

Så nu återstår det att se om jag klarar mig från familjens sjuka eller insjuknar när de andra väl är friska!?

Nästa vecka har jag lite många möten inplanerade och vill inte alls ligga hemma sjuk och missa dem.

Hur går det för er/dig, håller du dig frisk?

Tänk att det kan vara så svårt…

…usch! Jag gillar det inte riktigt. Bilkörning.

Nä! Jag tycker inte riktigt om det.

Jag är en riktig bussmänniska. Gillar det. Att åka med andra.

Men visst, att slippa ha koll på och vänta på bussen är ju skönt. Det går lite fortare när man slipper vänta och man behöver inte skynda eller fördriva tiden. Är man färdig är man färdig och då kör man hem.

När jag inte hade mitt körkort så tänkte jag ofta, när jag får mitt körkort skall jag köra dit och dit, hade många ställen jag kunde tänka mig att köra till. Men det är inte ofta som jag känner att jag verkligen vill någonstans nu när jag får köra. Konstigt.

Den senaste veckan eller två har jag inte alls kört. Jag har tagit bussen eller låtit maken köra. Vill inte. Känner inte för det. Huvudvärk eller inte på humör. Ja listan på anledningar kan göras lång.

I dag var jag tvungen att tvinga mig själv att köra. Tog mig iväg till ett ställe där jag i reklamen hade sett en möjlig julklapp till maken, men har klart väntat förlänger och det var slut.

Tog mig till nästa ställe och shoppade loss där istället eller några blommor fick iaf följa med hem. Tomten hittade jag vid ett annat tillfälle.

Det gick ju bra, den där bilkörningen, både jag och bilen är hemma igen, oskadda.

Tänk att det skall vara så svårt.

Näringsterapeut och ängla samtal

I veckan var jag tillbaks hos min näringsterapeut. Vi diskuterade min behandling efter hårmineralanalysen.

Jag har varken sett eller känt någon större förändring, kanske inte heller någon mindre förändring men jag är ju medveten om att det jag redan gjort i ett halvår innan hårmineralanalysen betyder väldigt mycket.

Vi kom i diskussion om att jag mest troligt har hittat ett sätt att undvika att lägga på mig för mycket i vikt, vilket är extremt lätt med den sköldkörtel problematik som jag har.

Hårmineralanalysen visar ju på att jag är en otroligt långsam person i förbränning av det jag stoppar i mig. Det är väl något jag själv har räknat ut men det känns bra att få det bekräftat.

Så det är otroligt viktigt för mig att äta lite men väldigt ofta. Jag känner ju att det är så jag mår bra.

Efter snacket fick jag lägga mig på britsen för det jag kalla för handpåläggning.

Det välde fram så mycket känslor förra gången men denna gången började det väldigt lugnt, nästan så jag blev lite besviken.

När jag låg där och hon gjorde sitt så funderade jag åter igen på min vännina som valde att gå vidare för något år sedan, hon gjorde ju samma rörelser på mig. Då kände jag aldrig något och tyckte mer att det var lite flummigt.

Jag bestämde mig dock för att detta nu var min tid, min stund och valde att släppa tankarna på min vännina.

Varpå näringsterapeut frågar mig var jag nu hade mina tankar?

Gissa om jag blev spak? Kunde hon känna att jag tryckte undan jobbiga känslor?

Iaf så sprutade tårarna och ögonen studsade rundor, det tog ett tag innan jag var lugn igen. Obehagligt känsla med ögonen men oxå så skönt att tömma sig så på sina känslor.

Trodde där och då att jag kanske skulle få prata med min ängla vännina men är inte säker på att det blev så, möjligen hörde hon mitt och terapeutens samtal.

Tokigheter i Julförberedelserna

Det är november månad och Julförberedelserna är i full gång överallt.

I stora staden här hos oss är Julgranarna på väg upp och alla Julljusen på väg upp i stadens alla träd.

Det slår mig att jag måste hit under någon av alla advent helgerna för att känna in stämningen som ljusen skapar.

Men just nu i november och hemma i min trädgård händer saker som inte borde hända med växterna vid denna årstid.

Höstblommorna blommar och mitt fina träd håller på att få vår blad. Det är verkligen en mild höst. Vinterjackan har inte åkt fram än. På morgonen är det ungefär 6-8 grader och mitt på dagen 8-12 grader, så höst jacka räcker gott och väl.

Det är lite snurrigt…

Hur har du det där du bor?

Mardröm

Inte lätt att vara liten och vakna mitt i natten av att man har drömt mardröm.

Tur i oturen att maken var i väg på ny resa, denna gång dock med lastbil och inte med buss, så hans sida av sängen var ledig. Det är lite trångt med tre personer i sängen nämligen.

Jag har inte koll på när lillebror kom men troligen strax efter att jag somnat till ordentligt för jag hade lite svårt att greppa situationen när jag vaknade till.

Lillebror fick ju klart krypa ner i makens tomma säng men han ville också krypa så nära mig som möjligt. Han skakade och andades ganska häftigt. Orolig och otrygg. Tyckte sig höra steg och konstiga ljud från hallen.

Det är sällan han kommer till oss under natten, det är faktiskt flera år sedan sist. Fast nu fick jag hålla om honom och stryka honom på ryggen för att få honom avslappnad och trygg igen.

På morgon kvisten när jag väckte honom tog det en stund innan han kom på varför han låg inne hos mig och inte hos sig själv. Han hade oxå krupit ifrån mig och låg helt i makens säng.

Medans jag gjorde vid mig i badrummet och fixade med frukost gick han in i sin egen säng för lite iPadmystid.

Och dagarna här efter har det inte varit några problem med att sova i egen säng.

Ljuvligt, både för honom och oss.

En shoppingtur till…

….Tyskland!!!

Japp! I helgen var vi på en shoppingtur till Tyskland. Lite tråkigt att åka samma väg igen. Även om det bara är två timmar genom Danmark är det lite drygt att bara sitta.

Men men…

Det var maken som anordnat en tur med en förening där han är med, så man kan säga att han jobbade som busschaufför, jag (o lillebror) hade lyxen att få följa med och vi fick umgås med vänner vi känner.

Trevligt med olika sorters människor, unga och lite mindre unga människor. Prata av sig en del på bussen, båten och på restaurangen.

Dessutom fick vi shopping tid i Burg och kunde strosa omkring på deras huvudshoppinggata, den som jag bara fick se från bilens och restaurangens fönster på väg ner under höstlovet. Jodå! Då besökte vi oxå Burg men bara snabbt för att luncha.

Lillebror hittade en limegrön hoodie som han valde ett vargtryck till. Denna hoodie är storfavoriten just nu. Hade han fått hade han nog sovit i den oxå.

Själv hittade jag inget. Jag är ofta för snål och när jag vet att jag inte kan utnyttja någon bytesrätt så blir det tvärstopp. Hittade dock en väska som kanske hade kunnat bli aktuell om den funnits i svart men jag valde att inte ens gå och fråga om det fans på lager eller något.

Föreningen smider planer på flera turer så vi får väl se vad framtiden för med sig av äventyr.

Höstlov

På höstlovet körde vi till Tyskland på en fyradags tur och bjöd med min mor som nu i veckan fyllde 80 år.

Min mor kommer från Tyskland och mest troligt var detta sista gången hon besökte sin födelseort. Det har varit lite jobbigt när jag har tänkt på det på det viset men samtidigt misstänker jag att min mor tyckte det var helt underbart att få dela denna sista gång med oss där.

Vi träffade vänner som betyder mer än släkten, för henne. Jag har ju själv vuxit upp lite med staden och människorna då vi ofta var på besök när jag var liten eller de besökte oss. Dessa vänner är oxå till åren gångna och jag inser ju att jag kanske aldrig kommer att träffa dem igen.

Hur säger man hej då när man tror så?

Vi tog en stads rundtur med buss och där vi fick veta mycket mer om staden, både gammalt och nytt. Den turen uppskattade hon väldigt mycket. Hon ville visa oss staden från båthåll oxå så en tur i hamnen för att få veta ännu lite mera.

Vi besökte ett krigsmonument, en kyrka som aldrig byggdes upp igen efter andra världskriget och dess sönder bombning av den. Hissen tog oss ändan upp och gav oss en hissnande utsikt men oxå en fotoutställning från direkt efter krigets slut och alla dess ruiner.

Min mor berättade för barnen att hon som barn tillsammans med sina syskon samlat de bombade tegelstenarna, från dessa ruiner och sedan hade hennes mormor suttit och hackat bort fogmassan från tegelstenarna. När dessa tegelstenar sedan lämnades tillbaka för återanvändning, för uppbyggnad av staden, fick de en liten slant för arbetet.

Med vårat lyxliv i dag är det svårt att förstå hur livet var då.

Vi har ätit gott och det är så himla mysigt att bara sätta sig vid bords utan att lyfta ett finger. Dock har jag ätit alldeles för mycket gott så 2kg upp på vågen. Blä!

80 års firande

I går fyllde min mor 80 år och det firade hon genom att bjuda oss på restaurang.

Jag och lillebror ringde henne på förmiddagen för att gratulera, då hade redan flera hört av sig till henne på hennes dag.

På kvällen när maken och barnen slutat jobb och skola träffade vi henne på restaurangen där hon bokat bord åt oss och vi avnjöt god mat.

Efter maten åkte vi hem till oss för kaffe och hembakad tårta.

En bukett blommor och ett grattis kort fick hon i går och under höstlovet blev hon bjuden till Tyskland med hotel övernattning av oss.

Tror på det hela att hon blev och är väldigt nöjd med sin 80 års dag.

Pinterest och träningsvärk

När jag har surfat runt på Pinterest har jag sparat ner lite träningstips. Inte så lite i heller och några dubbletter. Precis som det brukar vara 😉

I går bestämde jag mig för att testa några övningar. Började med min pw runda för utomhusluftens skull. Lite dis och grått men ändå friskt. Några rörelser med hantlar, gummiband, pilatesboll och köksstol.

Kan lova att det har tagit rejält och super glad för att jag kom ihåg att stretcha efteråt. Det känns framför allt i magen, både öm men det är precis som ett sug som drar in magen. Kände det där suget tydligt när jag för något år sedan tränade lite mer, det blev en så fin maghållning eller hur jag nu skall säga.

Hoppas jag får in en liten rutin och tränar några gånger i veckan. Det gör ju så gott för kroppen.

Brukar du låta dig inspireras på Pinterest och av vad i så fall?