Häst tisdag…

I går var det min häst dag. Tisdags ridning och jag var så taggad.

Det var grått o regnigt i går och humöret var väl lika grått men till lunch vände det och solen tittade fram. Fick både gått min runda och en ute ritt i solen, ljuvligt.

Jag fick en ny häst som jag inte testat tidigare. Ganska trevlig i boxen men ville inte bli borstad på huvudet. Lite grov och därmed var hovarna tyngre, lite jobbigt.

Lätt att rida och inte svår att få i gång utan snarare tvärtom, ganska ivrig på att få komma iväg när hon vet att det är galopp på gång, där är hon svår att få kontroll på.

Vi övade mycket på att i trav sitta och sitta utan stigbyglar, svårt med balansen liksom.

Och så fick jag mitt Ridborgarmärke, så kul.

Ridning…

I går var det ridning, så underbart…

Vi fick själva välja häst och jag tog ju klart min favorit, som jag gillar henne, en fart fylld madam.

Var fjärde gång ungefär är det hoppning och det var det i går. Skit kul.

Nu är det bara fyra gånger kvar innan terminen är slut. Tråkigt. Kanske hoppar jag på ett sommarläger men har inte bestämt mig.

Söndagsridning…

I söndags var det ridning igen. Kändes lite tokigt när jag körde hemifrån men så galet roligt.

Jag är så glad att jag som vuxen, som 50 åring och lite kropps stel både vågar mig på och klarar av att rida. Bara att ta sig upp på hästen och hålla sig kvar i de olika gångarterna. Att bemästra ett så stort djur både från marken och från hästryggen.

Jo jag är faktiskt imponerad och stolt över mig själv.

Jag fick ta över någon annans ridlektion då denne hade förhinder, det blir lika dant nu på söndag. En extra riddag säger man inte nej tack till.

En ny dag, en ny grupp men med min favorit häst. Gissa om jag var salig när jag såg att jag fick henne. Vi övade på hoppning. En kväll med mycket fart då denna tjej älskar att springa, desto fortare desto bättre tycker hon.

I morgon är det dax igen…..så kul.

En ljuvlig torsdag…

…jo men torsdagar är mysiga, det är ju häst dag.

Fast det började lite tidigare på dagen, jag mötte upp mannen för en utelunch och fick samtidigt en liten promenad i det fina vädret. Välbehövligt.

På kvällen var det ridning. En ny häst. Inte så super pigg av sig men ändå lätt riden. Hon blev dock lite osäker på mig då jag inte är helt tydlig med vad jag vill. Jag har lite svårt att synka blicken, händer, höfter och att skänkla rätt, men så bra att behöva jobba på sig själv. På söndag är det dax igen.

Efter ridningen snabbt hem och duscha, fixa mat till lillebror och mig. Maken är på utbildning, annan ort och sover borta, storebror hade föreställning och kom inte hem förrän midnatt.

Nu nalkas det helg igen, det går i ett rasande tempo. Våren börjar visa sig här nere och det är skönt med solen men tror jag börjar bli lite vårtrött.

Ridning…

Har precis kommit hem efter ridningen, mat och dusch, nu sitter jag i soffan nöjd och trött.

I dag var andra ridningen efter Juluppehållet och det känns i kroppen, förra veckan kunde jag knappt gå dagarna efter ridningen.

Andra gången på raken, tredje totalt som jag fick denna hästen. Pigg o glad. Lite svår att tränsa men brukar klara av att lura henne lite.

Det går knappt att skänkla henne för hon reagerar direkt och sticker, men kul är det.

Fick mycket beröm idag, att det gick bra och instruktören tycker att det syns att jag gillar hästen och att det är fart i henne. Visst har hon rätt.

Hoppas få henne fler gånger.

Torsdag…bästa dagen i veckan

I går var det torsdag och bästa dagen i veckan. Häst dag med ridning på schemat.

Förra veckan fick jag en trög häst, han ville liksom inte alls röra sig framåt, som jag fick jobba. Inte kul alls. Som nybörjare vill jag kunna jobba med mig själv, hur jag sitter och hur jag kommunicerar med hästen, inte strula med en häst som skall testa mig.

I går fick jag denne tröge häst igen. Blä! Han började redan i boxen, precis som förra veckan. Testade mig. Ville inte snurra runt så jag kunde binda upp honom för att ryckta honom. Han försöker nafsa. Stampade lite med hovarna.

Hästar är stora. Jag har liksom inte så mycket att säga till om, om hästen vill något annat än vad jag vill. Hur får man fram ledarskapet ur sig själv? Jaja! Jag kämpade på. Delade min oro med vår ridinstruktör. Det är väl en del i lärandet liksom.

Så ut i paddocken. Lyckades hoppa upp utan pall, igen = lycka.

Efter lektionen var jag super nöjd. Vet inte om han godkänt mig men han gjorde nästan allt jag bad honom om. Förra gången var det han som bestämde i paddocken och denna gången var det jag. Jag kunde fokusera betydligt mycket mer på mig själv än på hans strulande.

Det går framåt och jag längtar redan till nästa gång. Skulle vilja rida fler gånger i veckan, får se om jag kanske löser det framåt.

Torsdag…

…bästa dagen i veckan, hästdagen.

I går var det dax igen. Jag var dock lite irriterad över att jag förra veckan inte lyckades sitta upp på hästen utan fick ta hjälp av pallen. Lite tjuvtitt på youtube och mental träning i veckan gjorde att jag löste det på första försöket. Jippi!!!

I går fick jag en till lite pigg häst. Kul när det händer saker och man slipper jobba som en dåre för att få igång hästen.

Jag var lite stressad när jag kom dit men det rann liksom bara av mig när jag kom in i stallet och började umgås med hästarna.

Det är verkligen MIN TID då bara jag räknas, en så ljuvlig känsla.

Ridläraren är en medelålders tjej som varit ridlärare i många år. Kan sin sak och kan lära ut super bra. Känner att jag snappar upp ännu mycket mer på denna ridskola än förra.

Önskar lite att jag kunde rida fler dagar i veckan….

En ovig ryttare

O du milde vad det kändes konstigt, totalt ovig eller vad är det…

I torsdags på ridningen blev jag tilldelad en ny häst, läste på efteråt om honom, han är ca163 cm hög, 13 cm högre än den jag red förra veckan. Men så fin och pigg.

Det var stört omöjligt att komma upp. Tillslut var jag tvungen att hämta en pall för att komma upp på hästen, helt slut i benen.

Men det är så kul med ridningen. Gillar det verkligen. Jag släpper liksom allt som annars är runt mig.

Och denna kille jag fick i veckan var väldigt fin, pigg och allert. Dock är han väldigt kittlen så han gillade inte mina försök att komma upp utan ville nafsa mig lite.

Jag hoppas jag får honom nästa vecka oxå.

Ridning…

…står på schemat igen.

I går var det dax att dra på sig ridkläderna efter sommarens uppehåll. Så kul.

Under sommaren fick jag veta att min tisdagsgrupp inte skulle fortsätta men jag fick gärna komma med i två andra grupper om jag ville. De passade mig inte alls i tid.

Var på väg att strunta helt i ridningen men jag googlade och hittade något annat ställe/stall som kanske kunde vara något. Större hästar än islandshästarna på första stället och något närmre hem.

Även om kroppen mår bättre än vad jag trodde den gjorde så hänger inte riktigt psyket med och det har varit lite jobbigt den sista tiden så i går ville jag avstyra allt igen.

Iaf åkte jag dit på en prova på tid i går och blev glatt överraskad. Tror det kan bli bra.

För att komma upp på islandshästarna som är lite mindre häst fick vi ta hjälp av pallar, så att våran vikt inte skulle välta eller sned belasta hästarna. Nu rider jag större häst och skall ta mig upp UTAN pall och DET var lite knepigt.

Jag börjar om som nybörjare, känns bra att upprepa från förra terminen och oxå att börja från grunden på nytt ställe.

I går övade vi även utrymning och säkerhet vid brand.

Längtar faktiskt till nästa vecka.

Bläää!!!

Usch! Jag har tappat min energi totalt. Är det våren, tro? Är det medicinen för sköldkörteln?

En dag i veckan rider jag, det är ju nytt och det ser jag framemot var gång oxå. Här och nu. Så välbehövligt för mig. Jag kan inget om ridning eller om hästar mer än att svansen sitter bak på hästen. Men det är kul och jag lär mig allt eftersom.

Det där med jobbsök. Nedslående när man inte ens får komma på intervju på sådant man har gjort under tio års tid, även om det var tio år sedan och att man upplever att det är ungdomar med lägre timlön som är mer aktuella.

Vad vill jag? Hur mycket vill, kan, orkar och behöver jag jobba?

I morgon skall jag på en intervju. Kan nog bli något, då jag är rekommenderad. Vill jag? Skall jag ta något bara för att ha något? Hur länge? Orkar inte förbereda mig. Det blir vad det blir liksom.

Vi slåss mot löss. I lillebrors klass skall det visst finnas flera (mer än två iaf) barn med löss. Ännu har jag inte hittat något hos lillebror. Mitt huvud kliar hela tiden, ändan sedan jag fick veta. Frågan är om det är lönt att be maken kolla? Kommer jag att tro honom?

Hur hittar du energi för livet när det är motigt?