Debatt om ofrivillig barnlöshet

Läser på Aftobladets debatt sida

 

Debatt: Ofrivillig barnlöshet är inget lyxproblem

Debattörerna: Fördomarna måste utrotas – infertilitet är en folksjukdom

Det finns förmodligen ingen annan sjukdom i Sverige som är lika utsatt för okunskap, marginalisering och fördomar som ofrivillig barnlöshet. Inom politik och sjukvård är sjukdomen lågt prioriterad och i samhället i stort finns en utbredd syn på att det inte är en ”riktig” sjukdom utan handlar om ett lyxproblem.

I våra yrkesroller möter vi dagligen kvinnor och män som inget hellre vill än att bli med barn men som av högst varierande skäl inte blir gravida. Trots att mellan 15-20 procent av Sveriges par är drabbade är detta något det talas allt för tyst om och något som – hur orimligt det än låter – många drabbade skäms över. Oförståelse och fördomar bidrar knappast till att förbättra situationen.

 

Redan 1997 klassificerades ofrivillig barnlöshet som en sjukdom av såväl världshälsoorganisationen WHO som den svenska riksdagen. Trots att femton år har gått tror många fortfarande att det bara är något som drabbar ”stressade karriärkvinnor”, att man ”tänker för mycket på att bli med barn” eller att man helt enkelt ”bara blivit för gammal”. Orsakerna till att kvinnor och män är infertila förklaras knappast så enkelt.

Även om vi är smärtsamt medvetna om dessa fördomar var det många av oss som satte kaffet i vrångstrupen när vi läste Sveriges största morgontidning i förra veckan. På ledarplats utmålades den satsning som nu görs i Region Skåne på fertilitetsrådgivning som något högst tveksamt och något som stjäl sjukvårdsresurser från ”riktiga” sjukdomstillstånd. Dessutom uttrycktes att när ”det handlar om personliga prioriteringar, livsval och naturligt åldrande är det ingenting som sjukvården ska finansiera”.

Denna syn är tyvärr alltför vanlig i Sverige, även om det som tur är sällan uttrycks på ledarplats. Vad man glömmer är att en stor del av de sjukdomar västvärldens sjukvård behandlar är relaterade till personliga prioriteringar, livsstil och naturlig åldrande, vilket många invänder även när det gäller infertilitet. Ska sjukvården låta bli att behandla exempelvis överviktiga med hjärtsjukdomar, äldre cancerpatienter eller andra åkommor relaterade till livsstil och åldrande? Var drar man gränsen i ett sådant resonemang?

Hur ska vi förhålla oss till kvinnor och män som på grund av sin genetiska uppsättning löper större risk för att påverkas av livsstils- och miljöfaktorer och riskerar att bli sterila i 25-30 årsåldern? Ska vi inte förebygga infertilitet hos dessa individer eftersom det är frågan om livsval och naturligt åldrande?

Infertilitet är en sjukdom som alla andra som man, precis som när det gäller andra sjukdomar, ska forska och arbeta förebyggande kring. Med förebyggande insatser kan sjukdomar och funktionsnedsättningar upptäckas innan de leder till infertilitet, liksom förändrade livsvanor kan bidra till att chansen att bli med barn ökar. Ett framgångsrikt preventivt arbete innebär också besparingar för samhället, det gäller vid alla sjukdomar.

Sett till antalet drabbade och hur hårt ofrivillig barnlöshet slår mot människors livskvalitet, sociala relationer, arbetssituation och privatekonomi är det en folksjukdom vi talar om. Att påskina att ofrivillig barnlöshet är ett lyxproblem är onekligen både okunnigt och fördomsfullt, oavsett om det uttrycks i affären, på arbetsplatsen eller på ledarplats.

Aleksander Giwercman

Carl Johan Sonesson

Gilbert Tribo

Vilken yta mamma!

I lördags fick jag ingen möjlighet att ta tag i mitt projekt, arbetsrum, nä för då skulle vi ju ta tag i allt det där andra, ni vet som måste göras en gång i veckan. Tvätta, dammsuga, tvätta golven, städa toaletterna, plocka lite här och lite där, diska, laga mat och byta sängkläder. Japp så var den lördagen till ända, tur maken har jouren denna vecka.

Söndag, i dag blev det andra bullar. Mormor kom en vända på förmiddagen och hämtade lillebror och jag kunde börja röja och städa. I kväll när storebror tittade in i mitt arbetsrum så utbrast han – men vilken yta du har fått mamma. Ja jo! men det han inte visste var att en del av sakerna som stått där inne hade åkt ut i uterummet för att jag skulle få plats och de hade ännu inte kommit in igen.

Det lär alltså bli flera dagar till innan det är färdigt……en annan dag.

Arbetsrum

I helgen måste jag ta tag i ett nytt evighetsprojekt, mitt arbetsrum.

Fy fabian vad där ser ut, det måste verkligen sorteras och organiseras eller rent av kastas en massa. Jag började faktiskt dra lite i det under min lediga dag i onsdags men det var som att krafsa lite på ytan bara.

Hoppas bara att familjen håller med mig och låter mig husera i mitt rum och inte drar med mig på en massa annat ”att göra” uppdrag.

Föräldrar möte på förskolan

I dag var jag på föräldrar möte för lillebror.

Jag tycker inte om föräldrar möten. Jag tycker det är bra att jag få info men jag tycker inte om att gå dit, men när jag inte går dit känns det som att jag inte hänger med om vad som händer och vilka föräldrar som till hör ”min” avdelning.

Tycker oftast inte det är lönt att säga något för ingen annan tycker lika och det blir nerröstat och säger man något till förskolan/skolan så är det bara en massa försvarande, aldrig liksom att de lyssnar och tar det med sig utan ett försvar.

Nix jag tycker inte om det men jag gör det plikttroget ändå.

Jotex beställning

I fredags tog jag utvalda delar av posten med mig till husvagnen, så som Jotex tidningen.

Föl direkt för deras rea handdukar, en bra storlek och ännu bättre pris. Färger som kan representera var o en av oss i familjen.

O så föl jag också för en ljuskrans som jag tror skulle kunna bli fin i uterummet.

I dag tog jag fram telefonen och ringde Jotex, så besviken jag blev när rösten i andra sidan säger att alla handdukarna var slut ;-(  Däremot så fans ljuskransen och den är nu beställd.

Shopping

I dag tog jag mig till läsarstaden här intill, nu har jag fått allting checkat och ett nytt recept på p-piller har jag i min hand, nu klarar man ett år till.

 

Jag var där ganska tidigt i morse, inga affärer hade öppnat när jag var färdig, så jag satte mig på ett fönsterbläck till ett skyltfönster och lät solens morgonstrålar lysa på mig. Det tätnade bland folket, fler o fler vaknade till liv, det blev mer o mer rörelse medan jag satt där o njöt. Dom där minuterna innan allt börjar, de minuterna som man inte kan påskynda utan måste vänta in, de är härliga och extra njutbara.

 

Det stod faktiskt inga klädesaffärer på min agenda i dag, det var bara lullull som var av intresse.

 

Tiger-store: där blev det fyra små ljuskoppar i äppelgrönt till köksfönstret, samt ett svartepetter spel till barnen.

 

Indiskan: där hittade jag en rund duk till köksbordet.

 

Ting: där hitta jag hur mycket som helst men handlade inget. De har kopia på Iittalas marimekko skålar i miniatyr och hade de haft äppelgrön hemma hade jag köpt tre stycken. Får se om jag så småningom köper på mig i svart och rött, men det kan ju lätt bli för mycket oxå.

 

Panduro: där köpte jag inte heller något men kollade runt lite bland deras pärlor och har några idéer som jag skulle vilja pyssla.

 

Granit: där köpte jag en ny anslagstavla, griffeltavla till köket och familjens alla göromål, den gamle måste bytas ut.

 

Efter min shopping tur åkte jag hem igen, satte mig en stund i solen med en kopp kaffe och bara njöt. Tror jag somnade till grannens gräsklippning, de har en handdriven sak från 70-talet, den har sånt härligt malande ljud för sig när den används.

Min porriga röst

Du har en porrig röst…..har du käkat krita igen 😉

Så sa chefen till mig när jag ringde honom i vecka för att meddela att jag inte skulle komma i slutet av veckan och jobba.

Har ingen aning om hur jag låter men det skulle väl mera klassas som hes röst än porrig röst, men killar/karlar kanske tycker annorlunda, jag vet inte.

I alla fall har det nu gått en halv vecka till och denna jobbiga röst är fortfarande kvar. Jag snörvlar, hostar, snyter och spottar fortfarande. Mina lungor är påverkade av förkylningen och sprayen hjälper knappt, känner hur jag tar små små små andetag för att orka.

I dag är barnen o mannen ute själva på aktiviteter, det känns skönt att ha huset för sig själv men otroligt tråkigt att inte få vara med på roligheter och att träffa goa vänner.

Har en önskan om att få stanna hemma i morgon o tisdag samt min lediga onsdag men chefen behöver mig. Kanske kan jag få någon annan att ta mina säljsamtal så kan jag kanske koncentrera mig på det andra som måste göras och kan gå hem efter en halv dag.

Nu blir det en kopp kaffe och kvällan.

Den lilla ork som fanns

Jo men visst hittade jag lite ork att göra något lite i dag. Det känns skönt när man kan gå ifrån för att ta en paus, att man inte behöver jäkta igenom. Så skulle man nog städa lite oftare långsamt och en liten bit i taget.

 

Entrén har blivit städad, skorna sorterade. Lillebror hjälpte mig både med dammsugning och tvättning. En glad liten spjuver som fick hjälpa till efter egen förmåga.

 

Bakom skjutdörrarna fick jag också röjt undan lite, krukor, flaskor, Julformar, kylväskor, husvagnsväskor och mycket annat drog jag ut till friggeboden. Det blev en del plats över. Nu skall vi bara sortera den där biten som kallas för makens hörna, får se hur det går och så skall det städas/torkas av. Sen är det också färdigt.

 

Köksbordet blev ju rensat i går och diskbänken fick faktiskt också sin ansiktslyftning i går.

 

Känner mig nöjd, fast att jag varit tvungen att ta min små pauser för att orka men också för att läsa en bok, spela ett spel, rita lite med kritor med lillebror.

 

Nu kommer snart mina killar hem med hämt mat, det passar bra då storebror skall få sitt hår klippt lite. Han var nog inte så sugen på det men det behövs efter sommarens bad och soliga dagar.

 

Nu håller vi fredag.