En ny moped

Storebror köpte ju sin moped för alldeles egna pengar. Tror det är nyttigt och väldigt stärkande om man kämpar själv för något istället för att bara få.

Den var begagnad och hade många mil bakom sig och snart stod det klart att den behövde en service. Det var dyrt. Nästan 3000kr. Men den gick som en klocka efteråt.

Så hände det som inte fick hända. En obehaglig olycka.

Han skulle köra om en buss. Vem som inte uppmärksammat vem, vet jag inte, men han blev så att säga prejad av bussen. Rädd, så klart. Stod på bromsen. Och föll.

Han hade tur. Blev kvar i sin körbana och utan trafik bakom. Någon kom till undsättning. Han välbehållen, som tur var.

Gissa hur mitt mammahjärtat flög rundor i bröstet på mig när jag hörde det.

Killen var smart, tog det inte förrän han kom hem på kvällen och då hade jag ju sett honom redan en bra stund.

Men det gick inte riktigt lika bra för mopeden. Två dagar senare fick maken hämta honom och mopeden på skolan med släp. Den ville inte mera.

Dagen efter körde vi mot operation i andra änden av Sverige och mopeden fick allt vänta.

Medan sonen låg nyopererad på sjukhuset funderade maken och jag på om vi skulle ge honom en uppmuntringsgåva i form av en ny moped.

Lillebror fick ju en trickcykel när han fick gipsat sina fötter,

Så någonstans där på andra eller tredje dagen efter operationen berättade vi för honom om vår tanke.

Klart han blev lycklig.

När vi kom hem blev det moped reperation och försäljning, samtidigt som det letades ny moped som höll sig inom budgeten.

I veckan kom då den nya mopeden…

…behöver jag berätta att han är överlycklig?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s