Konkurs…

Jag berättade aldrig att storebrors skola gick i konkurs.

Det var nog det bästa som kunde hända. De hade inte fortbildat sig på de åren de varit igång, ekonomin fans inte, på barn med speciella behov.

De levde på att de var en liten skola med kultur ämnen som dans, musik, skapande och drama som fick barnen att jobba med båda hjärnhalvorna, mycket och dagligen.

O jo! Så länge skolan var liten med bara 15 elever i klasserna fungerade det men inte sen.

Aja! Nu går storebror i en kommunal skola och har alla de hjälpmedlen som vi kämpade för i den gamla skolan.

Nu är det viljan som måste till och det verkar som att åren i den gamla skolan har satt käppar i hjulet för honom.

Att tro, att den nya skolan kommer att hjälpa honom, pusha honom, planera med honom osv, det gör jag inte.

Tyvärr är det så att jag inte orkar längre och det har jag berättat för honom, det ligger på honom nu. Han väljer själv hur långt han vill gå, han har nu alla förutsättningar och ber han om hjälp tror jag att han kan få det i skolan, men han måste be om den.

Det är ganska skönt att släppa taget men väldigt skrämmande.

Känner mig ibland som en super dålig mamma.

Annonser

One thought on “Konkurs…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s