Dyslexi 

I går var vi på en föreläsning ang Dyslexi, så givande.

Känslomässigt jobbigt då jag tidvis kastades tillbaka till min egen skoltid. I dag tror jag inte att jag behöver få vet att jag har Dyslexi eller Läs och skrivsvårigheter men jag känner mig såå fruktansvärt orättvist behandlad som barn och de ärren jag fick då sitter som berget.

Känslomässigt också jobbigt när de talade om förälderns frustration i rationen till sitt barn med dyslexi. De visade en text som lät mina tårar bränna mina ögonlock på insidan, träffande och känslomässigt.

Jag känner mig så otroligt dränerad på energi i denna fråga men så hittar jag en liten energi kick, får tag på något litet som hjälper oss framåt eller ett bevis på att jag har rätt men måste hela tiden väga mina ord.

Det jobbiga nu är att bena ur informationen och möjligheterna, ta ett steg åt gången…. Tiden, tiden, det är en evig kamp om tiden och energin.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s