Bättringsvägen

Stressen, den inre stressen, den som är så förbannat svår att göra något åt, det är nog den som jävlas med mig.

Nu har jag bestämt mig för att börja skriva upp när jag mår skit. Kanske kan jag se ett samband.

I går, dagen efter att jag mådde skit, skulle vi till skolan för uppföljning av sista mötet och en träff med sonens ALLA lärare.

Det blev nog bra. De fick veta vilka åtgärder som var bestämda och varför. Något de tyvärr inte visste klart och tydligt fast att vi har haft dem i nästan två år. Vart försvann informationen liksom?

Det kändes oxå som att rektorn nu, först nu, läst på sig på papperna vi gav honom för två år sedan. Varför dröja så länge ?

Lärarna hade gjort reflektioner, som vi fick ta del av, tack för det, precis så vill vi ha det. Stavas i normala fall SAMMARBETA, skola och föräldrar.

Något nytt skall testas. Tar väl en evinnerlig tid bara och det är sonen som blir lidande.

Jag lyckades ta ett lugnt träningspass i går, fick till ett lite bättre pass i dag men huvudet och kroppen vill inte riktigt som jag. Energin är borta. Totalt borta. Skulle kunna gräva ner mig själv.

Annonser

2 thoughts on “Bättringsvägen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s